Gott om svängrum, harmoni och grönska. Det var viktiga komponenter när Caroline och hennes man sökte nytt hem. Allt fann de i den rymliga våningen i ett hus i nationalromantisk stil på Östermalm i Stockholm som präglas av Carolines ledord – mycket ljus och lite saker!

Säbylunds herrgård i Närke har sin ursprungliga inredning från 1780-talet kvar. Gården är inte bara en av landets allra bäst bevarade, utan även en av de vackraste.

Ta del av Gods & Gårdars erbjudande i samarbete med Stockholms Auktionsverk med på en heldagskurs, den 11 november 2014, på det privatägda godset Claestorp i natursköna Södermanland. Dagen inleds med en visning av gårdens unika samlingar. Efter den hemlagade lunchen följer en föreläsning. Boka på 08-453 67 50.

Claestorp är familjen Lewenhaupts privata hem. Bronsföremålen kommer från Frankrike och har länge funnits på gården.

Claestorp säteri utanför Katrineholm har anor tillbaka till år 1434. Den nuvarande huvudbyggnaden med flyglar stod klar år 1758. Det unika med Claestorp är att gården aldrig sålts utan den har alltid gått i arv till barn eller skänkts bort inom släkten. Sedan 1770-talet har familjen ­Lewenhaupt ägt och bebott gården. I dag är det Cecilia och Jan Lewenhaupt med barn som bor och verkar här.

Rabatterna i parken på Claestorp erbjuder ständigt nya färger och former att fylla vaserna med.

Missa inte denna fantastiska chans att besöka ett privat säteri!

Program:
10.00–12.00
JanLewenhaupt berättar om gården samt hur det är att driva och förvalta ett gods i dag.
12.00–13.00
Lunch.
13.00–15.00
Experter från Antikskolan föreläser om konst och antikviteter och ger tips på vad man ska tänka på när man vill inreda med äldre föremål. Här ges också tips på vad man bör tänka på när man vill köpa konst och antikviteter på auktion.

Kokboken, med handskrivna recept från 1700-talet och framåt, finns numera också i nytryck som gjorts med hjälp av hembygdsföreningen.

Pris: 1 500 kr inklusive lunch. Resa ingår ej.
För anmälan och mer information ring Antikskolan på 08-453 67 50.

En gård med enastående utsikt och med plats för många hästar. Ett intensivt liv med hårt arbete och stora framgångar. Välkommen till Grevlundagården där elitryttarparet Lisen och Peder har hittat hem.

Det är första dagen efter årets upplaga av Grevlunda Grand Prix. Efter fem intensiva tävlingsdagar har lugnet återvänt till Grevlundagården. Myllret av människor och hästar som fått platsen att vibrera av tävlingsnerver och energi de senaste dagarna är borta. Kvar finns tystnaden och Skånes kanske bästa utsikt över Hanöbukten.

Lisen Bratt Fredricson och Peder Fredricson är ett par både privat och i ryttarsammanhang.

– Hela arrangemanget var verkligen lyckat, säger Peder. Tur med vädret, inga olyckor och alla på gott humör.

Det har gått 13 år sedan Lisen och Peder kom hit som spekulanter en varm försommardag. Minnesbilden är fortfarande lika stark. Inga stallar, inget ridhus, bara sluttande äppleodlingar överallt och ett hus som var betydligt större än vad de hade tänkt sig.

– Vi hade letat gård i Skåne under två års tid när vi fick tips om att Grevlunda var till salu. Vi förälskade oss direkt i gården, säger Lisen. Peders dröm var att hitta ett hus i kuperade omgivningar då det är bra att träna hästar i sådan terräng och själv kände jag det som ett måste att få bo nära havet. Här fanns både och.

I husets rymliga och ljusa hall finns en empirspegel som Peder har fått av sin gudmor.

Med Peder och Lisens flytt till Österlen fick Grevlundagården ett nytt liv. Paret byggde pett stort stall, ett ridhus, en skrittmaskin och hagar. Med inspiration och egen dokumentation från tävlingar runt om i världen ritade de stallet själva för att få det precis om de ville.

Själva boningshuset från slutet av 1700- talet, ett mellanting mellan en klassisk skånegård och en pampig herrgård, var redan i ett bra skick, totalrenoverat av den förra ägaren i mitten av 1990-talet. Det var inte mycket Lisen och Peder kände att de behövde göra. Efterhand har de målat trägolven grå och byggt om köket. Där har de låtit mura upp en stor öppen spis. Några innerväggar har också flyttats och badrum gjorts om. Vissa rum väntar fortfarande på förändring.

Det stora skrivbordet i biblioteket, liksom gungstolen, är köpt i Argentina.

– Det är först när man har bott i ett hus ett tag som de egna visionerna växer fram. Vi har i lugn och ro lärt känna huset och vet hur vi vill använda det, säger Lisen.

Det rymliga huset är luftigt möblerat med en mix av ärvda ting, antikviteter, möbler och föremål från 1950-talet samt mattor som Lisen och Peder köpt med sig hem från sina resor. Överallt finns tavlor och skulpturer med hästmotiv.

– Vårt hem behöver inte se ut som om det vore hämtat från en inredningstidning, säger Lisen. För oss är det viktigt att husets själ inte plottras bort. Vi blandar olika stilar, men är noga med att ha en egen relation till allt i huset.

– Vi har köpt få saker till huset, det mesta hade vi med oss när vi flyttade hit, förutom en del antikviteter från Sydamerika, inflikar Peder. Jag hade vunnit en tävling där och första pris var en bil. Men vi löste in bilen och köpte antikviteter för prispengarna i stället.

Drivkrafterna för paret är deras livslånga hästintresse men också att utveckla verksamheten på gården. Bästa kvalitet på allt, även i små detaljer, är deras fokus. Peder tävlar nästan varje helg.

– Det är ett underbart liv där vi tar beslut ihop och kan vara mycket med varandra trots att vi arbetar sju dagar i veckan, säger han. Vi har låtit verksamheten växa långsamt och har anställt förstärkning så att vi kan renodla vår egen insats.

– När sönerna kommer hem från skolan åker vi ofta ut en sväng i naturen – kanske till stranden eller skogen, säger Lisen.

I augusti 2014 är det dags för Lisens och Peders tredje barn att göra entré. Lisen ser fram emot att bara vara på gården den närmaste tiden. Ingen ridning på ett tag, inga andra åtaganden. För Peders del kommer vardagen att rulla på som vanligt med nationella och internationella tävlingar.

Detaljerna i hemmet vittnar om parets stora passion.

Hermine Baker är visionären som vill leva som en kosmopolit. André Iacobaeus står med båda fötterna tryggt i den skånska myllan. Den förenande länken är deras syskonskap och en obändig kärlek till sitt barndomshem – Marsvinsholms Slott.

Syskonen André Iacobaeus och Hermine Baker träffas i sitt barndomshem, slottet Marsvinsholm i Skåne. Det gäller att passa på, Hermine bor numera i USA och är hemma på snabbvisit. Hermine och André har gjort det många barn någon gång drömmer om att få göra i sina liv – att växa upp eller bo på ett slott. Ett riktigt sagolikt slott dessutom, med balustrader, ornament, obelisker och tornspiror av koppar. Plus falska gyllenlädertapeter från 1800-talet i middagssalen och ännu äldre arsenikimpregnerade tapeter med blåmönstrade blommotiv i en annan salong. Det var dock inget som de fäste så stor vikt vid när de var barn.

Syskonen Hermine och André står varandra nära trots det stora geografiska avstånd som skiljer dem åt. När de träffas har de alltid mycket att prata om.

– Jag minns det som den bästa av uppväxter, säger Hermine. Jag hade egen häst och var mycket ute i skogen och red. André och jag gjorde stuntövningar ihop. Vi tog sats på muren och hoppade ner i gödselstacken och klättrade upp på höbalar
och gjorde hyss.

Syskonen står varandra nära, även om de har valt olika spår i livet. Redan i 11-års åldern pratade de om vad de ville göra som vuxna. Båda skulle bo på Marsvinsholm, i varsin våning, och så skulle de ha fest tillsammans varje fredag. Känslan av ansvar och respekt för slottets historia och framtid väcktes tidigt hos dem. Och också en vilja att driva det vidare inom familjen.

– Vi har alltid haft en öppen och rak kommunikation med vår far Tomas om framtiden här, säger André. Jag är den som från början har varit intresserad av jordbruket. Att få köra traktor var himmelriket för mig som liten grabb. Så fort jag kom hem från skolan sprang jag ner till killarna som arbetade på gården för att se vad de höll på med. För mig var det naturligt att utbilda mig till lantmästare.

Spegelsalen är ett av syskonens favoritrum. Här har de upplevt många roliga fester. Takets utsmyckning är inte stukaturer utan välgjorda trompe l’oeil-målningar. De röda tapeterna och gardinerna är nya inslag sedan fyra år tillbaka.

Till skillnad från André har Hermine inte längre sin vardag på Marsvinsholm. Efter att ha läst turistmanagement i Helsingfors, ekonomi i Dubai och gått en somelierutbildning i USA bor hon sedan tre år tillbaka i Sonoma County i Kalifornien. Där producerar hon eget vin och skräddarsyr exklusiva vinresor i sitt eget företag.

– Marsvinsholm är mitt lilla paradis som jag alltid hoppas att kunna återvända till, säger hon. Men jag älskar sol och värme och måste få bo i ett mildare klimat för att trivas. Efter somelierutbildningen var det tänkt att jag skulle återvända till Marsvinsholm, ta en del av fälten i anspråk och plantera vin. Men ju mer jag läste om vinproduktion och dess förutsättningar insåg jag att det var för riskabelt att sjösätta ett sådant projekt här.

De förgyllda möblerna är inköpta på auktion. Porträttet föreställer Århus biskop under 1500-talets slut – Jakob Matthiesen. Hans son tog sig namnet Iacobaéus.

Det må vara att Hermine och André numera bor i olika världsdelar – entreprenörskapet och drivet är deras gemensamma livsådra. Bestämmer de sig för att göra något, genomdriver de det också.

Om några dagar är det dags för Hermine att resa tillbaka till USA och ta emot en grupp vinintresserade gäster från Sverige. För André väntar arbete på gården med kycklingarna, maskinerna, försäljning av spannmål och allt annat som hör till hans vardag.

– Jag har aldrig ångrat att jag valde att stanna kvar här, men i början var det tufft. Mycket att sätta sig in i. I dag är det min far Tomas och jag som driver gården tillsammans. Han ansvarar för bokföringen och skogen, jag sköter allt det andra praktiska.

Hermine är glad över att André valt att ta hand om arbetet med slottet. Det är lika viktigt för henne att verksamheten går vidare inom släkten. Själv drömmer honom att köpa en större vingård i Sonoma County med möjlighet att härbärgera vingäster.

Matsalsmöblemanget, inklusive skänk och ljuskrona kommer från Hermines och Andrés farföräldrar. Matbordet är uppdukat med servisen Empire från Rörstrand, 1800-talsglasen har gått i släkten.

– Ett Marsvinsholm i miniatyr, säger hon och ler.

André vill gå i sin fars fotspår och fortsätta utveckla varumärket Marsvinsholm.

– Slottet är och har alltid varit mitt hem. Det är ett fantastiskt hus att bo i. När jag är där får jag ro i kroppen, säger han.

På en parkprydd höjd mellan sjöarna Uren och Månsjön tronar historiska Stäringe säteri. Här driver makarna Marie-Louise Almgren och Magnus Ericsson skogsbruk, hästuppfödning, skräddarsydda konferenser och njuter av den rofyllda sörmländska naturen.

Den vackra gyllengula huvudbyggnaden och dess båda flyglar omgärdas av ädellövspark och ett böljande jordbrukslandskap. Stäringe säteri är en stilig herrgård med anor från 1600-talet. För fyra år sedan köpte Marie-Louise Almgren och Magnus Ericsson gården.

– Det vi sökte var tystnaden och möjligheten att kunna se stjärnhimlen i mörkret, säger Marie-Louise. Sörmland har så underbar natur med alla sjöar och det rika djurlivet.

Tidigare bodde de på en gård i Skåne, så det lantliga livet och verksamheten på en gård var de vana vid. Men när omgivningarna i Skåne blev alltmer exploaterade ville de ha något mer ostört, längre bort från motorvägar, ljus och brus. Läget, bara drygt en timme från Stockholm, var också ett plus.

Den ståtliga hallen delas av med dubbla toskanska marmorkolonner och dörr-överstyckena är smyckade med Medusahuvuden och klassiska ornament.

En rad större renoveringar krävdes dock för att modernisera och vårda huvudbyggnaden. Alla element fick bytas ut och ersattes av nya i tidstrogna modeller. Heltäckningsmattor revs ut och de gamla golven återställdes. Paradvåningen renoverades på ett tidstypiskt sätt, med hjälp av inredningsfirman Matiz.

– Den ursprungliga tapeten återskapades med en schablon som vi fann i arkiven på Stäringe, säger Marie-Louise.

Det var inte bara huvudbyggnaden som behövde rustas upp. På gården bor 23 hyres-gäster och de uthyrda husen hade också stora renoveringsbehov. Även det stora stallet behövde moderniseras – ett arbete som fortfarande pågår.

– Det är ett stort projekt och stallarna kommer att kunna rymma cirka 700 djur.

Magnus och Marie-Louises stora gemensamma intresse är hästuppfödning och körning. Porträtt av Ulrika Eleonora den yngre (1688–1741), gift med Fredrik I. Ulrika Eleonora valdes till drottning 1719 och under sin tid som regent utsåg hon 181 nya adelsmän.

För även om miljön är vacker och rofylld är det en omfattande verksamhet som pågår på säteriet. Varje år föds här upp 400 nötkreatur som sedan blir närproducerat kvalitetskött, vilket kan beställas från gården och levereras till Hötorgshallen i Stockholm. Gården har även omfattande jordbruk och skogsbruk, och därtill driver Marie-Louise och Magnus konferensverksamhet.

Utöver detta tillkommer Marie-Louise och Magnus stora intresse – hästuppfödning och körning. Rasen är welshponny och en häst i stallet tog SM-guld i enbet 2012.

– Hästarna är en del av verksamheten och vi tränar körning dagligen. Det tycker vi är väldigt roligt, säger Marie-Louise.

Stäringe Säteri omnämns första gången i mitten av 1500-talet. Det nuvarande corps-de-logiet byggdes av friherre August Theodor Adelswärd efter ritningar av den framstående arkitekten och professorn Axel Nyström, daterade 1830. Byggnaden är i empir, en stil som rådde i Sverige under åren 1810–1850. År 1839 var byggnaden färdigställd, årtalet syns på klockan i lanterninen som kröner mittrisalitens attikavåning.

Salongens ursprungliga vävtapet återskapades efter en djuplodande färgundersökning utförd av en konservator. Rummet har ståtliga, skulpterade dörrar med konsolburna överstycken. I hörnet står en eldstad med spisomfattning i röd- och vitådrig marmor.

Flyglarna är av trä och går tillbaka till 1600-talet men byggdes om i nyklassicistisk stil av Axel Nyström. Från gårdsplanen löper en lindallé och en ekallé ned mot stallen och ladugårdarna. Här finns även ett praktfullt orangeri med trädgårdsmästarbostad, även det ritat av Nyström. Numera är det ombyggt till en modern bostad.

Vid dess västra sida ligger ytterligare ett före detta orangeri eller drivhus som i dag är bostad och förrådsutrymmen. I området söder om orangerierna finns rester av en fruktträdgård. Den omfattade i början av 1900-talet hela 800 fruktträd. På den ekonomiska kartan från 1950-talet kan man se att en stor del av området söder om orangeriet var uppodlad. I området fanns flera sadeltaksväxthus, varav ett finns ett kvar i dag.

Trappan är palatslikt ståtlig med marmorerade väggar, vita pilastrar och lister à la grecque. Trappräcket i smidesjärn erinrar med sina korsade svärd och friherrekronor om familjen Adelswärd.

Den östra delen av orangeriet var trädgårdsmästarens bostad och den västra delen var redskapsbod. Endast mittdelen med den glasade halvkupolen användes som växthus. När orangeriet byggdes om till bostad ersattes växthusdelen med en tempelgavel som är en kopia av motsvarade gavel mot norr.

Det krävs mycket av entreprenörskap och kreativitet för att driva en gård som Stäringe, och det är också något som makarna har stor erfarenhet av. Marie-Louise startade textilföretaget Himla tillsammans med Helena Ingvarsson på 1990-talet, och senare rekryteringsfirman Inhouse, där hon fortfarande är engagerad. Dessutom stöder hon olika skolprojekt i Indien för flickor genom stiftelsen School by School.

De många och långa resorna till Indien ger också Marie-Louise idéer och tillfälle att inhandla textilier. Kelimmattor och ylle-schalar i paisleymönster hör till det som hon gärna köper med sig hem.

Magnus och Marie-Louise månar om kulturlandskapet med öppna hagmarker och en biologisk mångfald. Betesmarkerna och ekbackarna hålls öppna med betande kor och runstenarna i parken vittnar om forntida odling.

– Vi ser det som en förmån att förvalta en kulturbyggnad med marker och gårdar som Stäringe, säger Marie-Louise.

I gästsovrummet står en 1700-talssäng vars sänghimmel klätts med eleganta textilier. Tashi har hittat en favoritplats i den antika soffan.

På en udde i Mälaren ligger Tidö slott. Här lever familjen von Schinkel ett aktivt slottsliv bland
minnen från tiden då Sverige var en stormakt.

Hösten har nått Tidö slott och löven på trädkronorna i ädelskogen och äppellunden har börjat skifta färg. Inne på borggården är det vindstilla. Portalen som leder in till borggården betraktas som en av de finaste arkitektoniska skulpturer vi har i Sverige från 1600-talet. Valvet flankeras av kolonner i sandsten och ett rikt skulpterat krön med Oxenstiernska och Bååtska vapnet. Portalen är huggen av stenhuggare Heinrich Blume kring 1640. Även den obelisksmyckade dubbeltrappan och huvudportalen på innergården är gjorda av samma mästare.

Formen på de rundade burspråken i borggårdens hörn är hämtad från renässansarkitekten Philibert Delmore.

Pampiga Tidö Herrgård. Den fantasifulle kan lätt måla upp en illusion av historiska gestalter som sveper förbi och hästspann från århundraden tillbaka som rör sig över den kullerstenbelagda innergården.

Akustiken inne på borggården är god, ljudet från klapprande klackar ekar mot slottets putsade väggar.

Den fantasifulle kan lätt måla upp en illusion av historiska gestalter som sveper förbi och hästspann från århundraden tillbaka som rör sig över den kullerstenbelagda innergården. Från taket sticker dekorativa drakformade vattenkastare ut, gjorda av en kopparslagare vid namn Peter Mitter.

Slottsfru Christina von Schinkel möter oss i salongen ”Biljarden” på Tidö slott. Rummet är inrett i empir och på väggarna hänger porträtt av familjemedlemmar ur släkten.

–  Jag känner mig hemma här på Tidö men jag är kosmopolit. Jag är född och uppvuxen i Turkiet. Jag älskar att resa men jag längtar ofta hem till den vackra naturen i Västmanland.

Vi strosar genom salar och salonger i den magnifika byggnaden uppförd av kung Gustaf II Adolfs rikskansler Axel Oxenstierna (1583–1654), greve och statsman under de första decennierna av svensk stormaktstid. Oxenstierna blev ägare till gården då han gifte sig med Anna Åkesdotter Bååt (1579–1649) men ville uppföra ett större palats. Tidö började byggas på 1620-talet. När Oxenstierna återvände från trettioåriga kriget nere i Europa lät han riva delar av det påbörjade arbetet som han inte var nöjd med och 1638 var byggnationerna åter i gång. Slottsplanen och delar av exteriören beskrivs som hämtad från fransk senrenässans men även holländska influenser präglar arkitekturstilen där den nordiska senrenässansens barocka former märks i detaljer. Tidö är en storslagen slottsanläggning intill Mälaren. Axel Oxenstierna kallade till sig den skicklige franske arkitekten Simon de la Vallée som flyttade till Sverige 1637 och var den första utbildade arkitekten i vårt land. Även Nicodemus Tessin den äldre, med tyskt ursprung, anlitades på Tidö. Han var barocktidens främste arkitekt och ligger bakom Drottningholms slott.

I två sekel gick Tidö slott i arv inom Oxenstiernska familjen. Greve Fredrik Carl Dohna ägde Tidö under åren 1776–1786. Under detta decennium utformades den blå matsalen och gustavianska interiörer. 1840 såldes Tidö och flera olika ägare har passerat. Dessa ägarbyten medförde att slottet inte vårdades särskilt väl.

I matsalen hänger rader av porträtt. Malmkronan i taket sprider ett varmt sken över väggarna klädda med gyllenläder.

Carl-David von Schinkel från Axmar bruk i Gästrikland köpte slottet 1890 och fyra generationer von Schinkel har därefter bott och förvaltat slottet och dess omgivningar.

–  Många viktiga tankar har tänkts inom dessa väggar, flera historiska beslut har fattats, det är en hisnande känsla, säger Christina som gärna vill att det förflutna lever vidare i nuet.

Christina visar oss Axel Oxenstiernas spelbord som han hade med sig ute i fält. Elfenbensinläggningar med livfulla illustrationer av djur och jägare smyckar spelplanen.

Porträtt av rikskanslern hänger på väggen i samma rum som målningen av drottning Kristina. Oxenstierna var den blivande drottningens lärare och mentor. Kristina var ofta på Tidö.

I Riddarsalen anas den strama 1600-talsstämningen som bäst. Salen har fyrkantiga kalkstensplattor och pampiga porträtt av familjemedlemmar ur den Oxenstiernska släkten. Taket är målat och imiterar ett skulpterat gipstak. Trädörrarna med intarsia träder fram tydligt som arkitektoniska konstverk mot de grå väggarna. Salens höga renässansdörrar med praktfulla beslag har krön i form av skulpterade krigare som dansar. De kommer från ett fyrtiotal dörrar som tillverkades i Västerås 1626–1640 av snickare som gått i lära i Lübeck. Det var Axel Oxenstiernas sonson ministern Carl Gustaf Oxenstierna som moderniserade delar av slottets inredning kring 1680. Flera av de dekorerade bjälktaken ersattes med målade plafonder eller med stucktak, bjälklag kläddes in och målades i gråa nyanser. Som tur var lät han farfaderns intarsiadörrar till stor del förbli orörda. Slottets yttertak ersattes av ett säteritak i början av 1700-talet.

I slottets nordöstra del ligger paradvåningen med 1700-talsmöbler. Ljuset faller in i de eleganta salongsrummen och Christina blickar ut över parken, en gräsklippare hörs i fjärran.

Här är rummen delvis klädda med siden i väggfälten, listerna är förgyllda. Den gustavianska stilen förstärks med medaljonger av Gustav III, Sergel och Bellman. En fransk kristallkrona från samma tid hänger i taket.

Familjen von Schinkel upplåter denna del av slottet till allmänheten att besöka under de guidade turer som hålls på slottet.

Vardagsrummet, som kallas vintersalongen, är inrett med flera kabinettskåp från barocken. På väggen till höger ett porträtt av rikskanslern Axel Oxenstierna. ”Många kommer hit för att titta på porträttet”, berättar Christina.

I stora galleriet finns ett stucktak och plafondmålning föreställande Venus med svävande putti. Två kolonnkakelugnar är från 1700-talet. På väggar hänger pampiga målningar av svenska fältherrar. Dekorativa antikiserande statyer är tillverkade av marmor under 1800-talet.

– Det går att hyra såväl riddarsalen, rustkammaren som några av salongerna för konferens eller festligheter och det är även möjligt att boka övernattning i sovrummen, berättar Christina.

Sängarna är bäddade med exklusiva lakan från företaget Haremlique som Christina är agent för i Skandinavien. De är tillverkade av högsta bomullskvalitet och broderade med silkestråd.

– Efter att ha sovit mellan dessa lena lakan är det svårt att trivas i andra, säger hon med glimten i ögat.

Christina sköter det administrativa arbetet på slottet och tar emot gäster. Hon talar fem språk flytande och har nyligen haft besök från Italien som uppskattade omgivningarna och det ståtliga slottet.

– Det är en ära att kunna erbjuda en sådan här atmosfär. De som kommer hit för att hålla konferens ska känna att de verkligen har hamnat i en äkta slottsmiljö, inte i ett konferensrum.

Christina är inte enbart slottshustru och chef över konferensavdelningen, hon har även kört rallybilar och älskar sport. När hon var yngre tävlade hon i simning, ett intresse som maken David och Christinas söner, Carl-David och Hervé, har ärvt. Sönerna tävlar även i simhopp. Passionen för bilar delar Christina med sin man. David har på kort tid etablerat rally- och raceteamet Team Tidö. Det händer att bilklubbar ordnar träffar på slottet.

– Den som kommer hit får heller inte missa den fina samlingen antika leksaker som vi har, tipsar Christina.

Här finns flera söta dockhus med möbler i miniatyr som har sysselsatt inredningsintresserade små barn i timmar. Porslinsdockor sitter i gungor och vagnar eller exponeras i montrar. Här finns mjukisdjur som kärleksfullt kramats och leksaksbilar som rullat och roat. Leksaksmuseet som skapades av Carl-David von Schinkel och invigdes 1974 av kung Carl XVI Gustaf, rankas som Skandinaviens största leksakssamling. På museet finns även en avdelning med serier.

Banracingbilar, Porschar och historiska formelbilar visas också i lokalerna.

Villa Klippudden på Lidingö var en gång pampig bostad för en pensionerad kapten. I dag har Christopher Bailey och Tommy Lundqvist förvandlat en del av huset till en drömvåning med bästa skärgårdsläge.

Alla som någon gång kommit med båt till Stockholm via Saltsjön har sett den magnifika villan och säkert undrat vem som bor där. Villa Klippudden, det stora vitputsade huset med sitt fantastiska läge i Stockholms innerskärgård, har alltid varit ett fascinerande landmärke där uppe på klippan.

Köket, med det höga ateljéfönstret, är specialbyggt för matlagning och många gäster.

– Det var läget som avgjorde, utan det hade vi fortfarande bott kvar i innerstan, säger Christopher Bailey som tillsammans med Tommy Lundqvist sedan knappt ett år tillbaka bebor den östra delen av Villa Klippudden.
Christopher äger och driver Villa Breviks konferensanläggning i närheten, Tommy är florist och sjätte generationen ägare till Lundqvist Blommor i Solna.

T.v. En avskild läshörna i vardagsrummet. T.h. En halvtrappa från köket leder upp till vardagsrummet med sjöutsikt.

Läget på Lidingö var också viktigt för husets förste ägare, kapten Otto Gripensvärd, även målare och skulptör. Han var med och ritade huset som han flyttade in i med sin familj 1911. Kaptenen ägde Bredsjö gård i Uppland men längtade efter att komma storstadens förströelse och sociala liv närmare.

Det låg i tiden för välbärgat folk som ”på äldre dagar försålt sina gods och för att ej dyka rätt in i en stadsvåning, valt att bosätta sig i hufvudstadens omedelbara närhet i något af de där belägna många inbjudande villasamhällena”. Just så beskrevs den tidens trend i tidskriften Svenska Hem i ord och bilder från 1915, där man också gjort ett hemma hos-reportage hos familjen Gripensvärd på Villa Klippudden.

T.v. Det välvda taket ger rymd. I centrum en skön fåtölj av Howard-typ. T.h. Paret Christopher Bailey och Tommy Lundqvist har bott här sedan 2009.

Efter skiftande öden, olika ägare, förfall och rivningshot räddades villan och förvandlades 1995 pietetsfullt till fem bostadsrättslägenheter. Huset flankeras numera av tre nybyggda byggnader, uppförda i kubistisk stil och innehållande ytterligare ett antal bostadsrätter.

Innan paret Bailey-Lundqvist flyttade hit bodde de först på landet och sedan i Stockholms innerstad.
– Efter att ha bott åtta år på en gård i Dalarötrakten med stor och arbetskrävande visningsträdgård (skildrad i boken Svenska Trädgårdar) flyttade vi till en våning på Östermalm med minimal balkong och plats för tre blomlådor, säger Christopher. En vacker lägenhet i gammal stil på 196 kvadratmeter – men lite för stor för två vuxna personer och två mopsar …

T.v. På väggen hänger bland annat en samling dekorativa vapensköldar. T.h. Bokhyllan är byggd på plats i vardagsrummet.

Christopher och Tommy beslutade sig för att skaffa ett mindre permanent boende för att samtidigt kunna köpa ett sommarhus i skärgården. En annan anledning var att Christopher återknutit kontakten med sitt forna hemland och förverkligat drömmen om ett hotell där, femstjärniga Ridgemor Villa utanför Kapstaden. Han föddes i Sydafrika, men var fyra år när han med svensk mamma och engelsk pappa kom till Sverige för att stanna.

T.v. Fatet är en av Tommys många blomsterdekorationer. T.h. Den mjuka mattan är nyknuten och kommer från Iran.

Den minst sagt rymliga tvåan på 144 kvadratmeter i Villa Klippudden köpte de mest av en slump.
– När lägenheten var till salu for vi hit och tittade av ren nyfikenhet. Vi kände ju till huset sedan tidigare, hade beundrat det från sjösidan men aldrig varit inne. Det visade sig att både rum och detaljer var välbevarade och vi såg genast hur hemtrevligt det skulle kunna bli med vår lite blandade inredningsstil. Vi kom hit, och vi föll helt pladask!

T.v. Detalj av den öppna spisen med sin utsirade kolonn. T.h. Ovanför de specialbeställda skåpen finns förvaringsplats för stora vaser och kandelabrar.

Inte så konstigt, för det är en högst personlig både mäktig och ombonad våning man kommer in i. En bitvis sakral känsla med sina här och var välvda bågar, höga träpaneler och k-märkta takmålningar.
– Eftersom jag har utbildning inom restaurangbranschen och älskar att laga mat, så har köket en central roll, säger Christopher och visar jätteköket som ligger i Otto Gripensvärds gamla konstnärsateljé.

T.v. På fotografiet syns Vera, en av familjens tidigare prisbelönta hundar. T.h. En nästan sakral känsla infinner sig i det ombonade sovrummet.

Ljuset flödar in från det sex meter höga blyinfattade fönsterpartiet och många gäster får plats vid bordet med skiva av belgisk blåsten. Allt medan elden sprakar i den öppna tälgstensspisen med sina mönstrade kolonner. Samma mönster går för övrigt igen i hela huset, i kolonnerna vid husets huvudentré liksom i de fem lägenheterna med sina respektive balkonger eller terrasser mot vattnet.
– Att våningens rum ligger i tre halv-etage gillar vi särskilt. Det ger en bekvämare och på något sätt lite lyxigare känsla än om det vore hela etage.

Vardagsrummet med sin loggialiknande del med plats för lässtunder i sköna fåtöljer har Christopher och Tommy förlagt till det gamla skrivrummet. Här har man också platsbyggt den ena långväggens vita bokhyllor.
– Böcker ger harmoni i ett hem och vi läser mycket.

T.v. Den välkomnande hallen med sina snidade träräcken och trappa ner till sovrummet. T.h. Taket är prytt av k-märkta målningar. På golvet ligger en färgrik Bidjar-matta.

Sovrummet en halvtrappa nedanför köket ser rogivande ut. Det är det gamla skolrummet, där barnen Gripensvärd undervisades av sin guvernant. Här kan alltså takmålningarna numera beundras även i liggande ställning.
– Vi är inte speciellt minimalistiska av oss utan gillar den koloniala stilen med varma och ibland kontrasterande häftiga färger. Gärna i orange. Som synes är Mulberry vår stora favorit när det gäller inredning, påpekar Christopher som också avslöjar parets vurm för vackra mattor, både antika och nyknutna persiska.

Att det finns en florist i familjen råder det heller ingen tvekan om. Hortensior, liljor, rosor, gladiolus och en och annan orkidé samsas i vackra kombinationer och i en golvkruka ger några stiliga magnoliakvistar en härlig känsla av vår.
– Ett hem utan blommor är helt livlöst, är också det självklara konstaterandet från blomsterexperten Tommy, som vi kunde få råd av i TV-programmet Gröna rum.

T.v. Det stora, vackra ateljéfönstret vid villans östra gavel. T.h. Det stora matbordet har en skiva av belgisk blåsten.

Hans väldokumenterade favoritblommor är pioner.
– Min mormor hade pioner i sin trädgård. Det är fantastiska blommor, man kan se hur de växer nästan dag för dag, säger Tommy.
Men på den stenbelagda terrassen utanför lägenheten i Villa Klippudden är det välklippt buxbom som bidrar till den ombonade känslan tillsammans med trygga pelargoner i rejäla krukor.

– Ute i det nya sommarhuset på Harö är det däremot kala klippor och obefintligt trädgårdsarbete som gäller, säger Christopher.
Fast paret verkar inte helt överens om just den saken.
– Det där har vi inte sett än, kontrar Tommy.

När Fredrik Wastesson för första gången kom till Husby var det en skönhet i förfall. Med hårt arbete och historisk kunskap blåstes nytt liv i slottet som i dag förvandlats till ett personligt hotell.

Carl och Margareta Hermelins älskade gård har gått i släkten sedan 1863 och fått sitt namn av en asagud. Thorsvi sjuder av liv och är en aktiv gård under ständig förändring.

Carl och Margareta driver Thorsvi gård som funnits i familjens ägo i över 150 år. Här har Carl växt upp tillsammans med sin far och mor, Adolf och Elisabeth, och sina tre yngre bröder. En sommar för 16 år sedan var det dags för Margareta och Carl med
familj att flytta upp från en av flyglarna in i stora huset. De trivdes direkt.

– Vi tycker verkligen om huset. Rummen är inte för stora och det är lätt att få det hemtrevligt, säger Margareta.

I matsalen är det dukat för höstmiddag. Matsalsbord och stolar har funnits länge i familjen, skåpet är ett gammalt mästerstycke, servisen är Blå vinge från Rörstrand.

I samband med inflyttningen renoverades
köket och fick en ny disposition. Alla ledningar och stammar byttes, badrum renoverades, golv slipades, parkettgolv lades in i salongen och väggarna målades. De flesta möblerna är arvegods eller har köpts genom internauktioner.

– När vi flyttade in trodde vi först att det skulle bli svårt att möblera upp alla ytor. Vi har i alla fall några stora mattor att lägga in, tänkte vi, men vips så har man plötsligt ett helt bohag, säger Margareta.

Hennes intresse för möbelhistoria och inredning kommer väl till pass i såväl hemmet som den egna inredningsbutiken som hon driver på gården.

Lampbord och matta är inköpta på auktion. Soffa och soffbord kommer från lokala möbelbutiker. Målningen är av Jonas Nilsson.

– Jag tycker att det är roligt att möblera om och ser det som en utmaning att använda samma möbler men att arrangera om dem på nya sätt.

I salongen står en stilig kolonnkakelugn i turkos och vitt. Här umgås familjen gärna efter middagarna. Från salongen blickar man ut mot den sluttande herrgårdsparken och hagmarkerna. En bit bort möter de gröna hagarna Mälarens vikar. I parken står ett sött lusthus med vita snickerier och koppartak, en födelsedagspresent som Margareta fått av Carl. Herrummet är en annan trivsam salong med platsbyggd paneldivan. I det så kallade flygelrummet, salongen intill herrummet, är väggarna klädda med hundraåriga blåblommiga tapeter och golvet är av lika gamla korkplattor.

Paneldivanen med bokskåpen i herrrummet platsbyggdes i början på 1900-talet. Skinnfåtöljerna och det engelska skrivbordet är inköpta på auktion.

Carl var intresserad av gårdens lantbruk redan som liten, så valet att studera till lantmästare i Alnarp låg nära till hands. I dag driver han lantbruket tillsammans med sina anställda. Gården bedriver ekologisk nötdjursproduktion och spannmålsodling, och har även skog. En av flyglarna – det gamla brygghuset – används delvis som festlokal och här driver Margareta sin butik där hon säljer allt från vackra tyger till inredningsdetaljer.

Gården är fylld av liv och aktivitet och här samlas familjen kring jular, jakter och sommarfester där roliga anekdoter från gamla tider gärna lyfts fram.

Gården har fått sitt namn av den fornnordiska åskguden Tor. Och ”vi” i namnet syftar på offerplats.

Vackra höstdagar njuter Carl och Margareta av att promenera i skogen med svampkorgen på armen. Kantarellerna rensas sedan vid det stora bordet i köket, intill den sprakande brasan. Familjen lät mura upp spisen i samband med att de renoverade köket.

– Vi umgås ofta i vårt stora lantkök, säger Margareta.

Hon anordnar gärna middagar och har man tur bjuder Thorsvi på mer än kantareller när jaktsäsongen drar i gång.

– Vi har en sådan trevlig jaktsamvaro tillsammans med våra granngårdar, det har vi haft i flera generationers tid, säger Carl.

Originaltapeter från början av 1900-talet och som än idag har kvar sin lyster och fina färger. Den gustavianska möbeln och spegen har funnits länge i familjen.

Mycket har skett genom tiderna och en aktiv gård som denna är i ständig förvandling. Förr i tiden fanns här en vacker trädgård som Carls farmor och farfar lät anlägga under ledning av den kända trädgårdsarkitekten Sven Hermelin. Handelsträdgård bedrevs också och julrosor och äpplen fraktades med båt från ångbåtsbryggan vidare till Stockholm. För snart tio år sedan slutade man med mjölkproduktionen. Det var ett tufft beslut, särskilt om man beaktar att många av korna hade stamtavla från släktens huvudgård, Gripenberg, varifrån de motades till Thorsvi 1863 när gården kom i familjens ägo.

Traditionerna består men samtidigt leder nya tider till förändringar och rationaliseringar. Att bo på och förvalta en gård som funnits i familjen generationer tillbaka är en livsstil och ett ansvar.

– Jag känner mig privilegierad att få förvalta den här gården. Det har bitvis varit jobbigt, men jag känner mig jättestolt och tacksam, säger Carl.

Margareta tillägger:

– Att ha kunnat ge våra barn den här uppväxten känns bra. På gården finns torp och fritidshus som sommartid fylls med släktingar, och som barnen vuxit upp tillsammans med. Och alla har fått chansen att knyta band, unga som gamla.

Thorsvi gård har 13 rum fördelade på 500 kvm.

Carl Michael Bellman var en flitig gäst på Hesselby slott under 1760-talet. Den nya slottsherren, artisten Tomas Ledin, låter åter skön musik strömma i de pampiga salongerna …

Efter många år i Paris och New York lever nu Fredrik och Catharina von Otter ett lantligt familjeliv på Västanå slott i Småland. Fredrik är nionde generation på godset som både är familjens hem och näringsfång.

På en udde i Vättern ligger det sköna empirslottet Stjernsund. Här bodde prins Gustaf som komponerade Studentsången. Stjernsund har även hyst en av länets mest fruktade kvinnor – Augusta Cassel.

Just nu är flera svenska slott och herrgårdar till salu. Ta chansen att kika in i dessa oemotståndliga drömobjekt.

Schenströmska Herrgården
Beläget intill Ramnäs Bruk finner vi denna vackra herrgård i mycket gott skick. Boytan är över 3600 kvm och här finns 35 ljuvliga rum. Pris 20 MSEK.
Se mer här!

Schenströmska Herrgården.

Schenströmska Herrgården.

Gärsnäs SLott
Imponerande slottsbyggnad med pustad fasad bestående av 3 tre våningar med källarvalv från 1300-talet. Boytan är 740 kvm. Pris 15 MSEK.
Se mer här!

Gärsnäs slott.

Gärsnäs slott.

Gärsnäs slott.

Kåseholms slott
Ett nätt 1700-talsslott i södra Skåne, stilenligt nyrenoverat både ut- och invändigt. Boyta 630 kvm. Pris 52 MSEK.
Se mer här!

Kåseholms Slott.

Kåseholms Slott.

Kåseholms Slott.

Borggårds herrgård
Cirka 2,5 timmar från Stockholm via mestadels motorväg ligger denna välskötta och vackert belägna herrgård. Boyta 520 kvm. Pris 12 MSEK.
Se mer här!

Borggårds herrgård.

Borggårds herrgård.

Borggårds herrgård.

Borggårds herrgård.

Det talas ofta om de skyhöga huspriserna i Stockholm, men de bleknar snabbt i jämförelse med USA:s just nu dyraste villa som är till salu. Palazzio di Amores utgångspris är 1,4 miljarder kronor!

Marc Angeles.

Villan i Beverly Hills ägs av fastighetsinvesteraren Jeff Greene som har ägnat åtta år åt projektet. Den medelhavsinspirerade villan har en egen vingård, bowlinghall, biograf, roterande dansgolv i diskoteket, en megastor pool och privat spa. Här finns också 2 sovrum och 23 badrum!

Marc Angeles.

Marc Angeles.

Marc Angeles.

I aktuellt nummer av Gods & Gårdar (12/2014) visar fastighetsdrottningen Wonna I De Jong sitt slott Yxtaholm. Här är ett smakprov – fler bilder och en stor, öppenhjärtig intervju finns i magasinet.

Yxtaholms slott.

Yxtaholms slott.

Yxtaholms slott.

Yxtaholms slott.

Yxtaholms slott.

Yxtaholms slott.

Yxtaholms slott.

Har du tänkt att köpa en 1:a i Stockholms innerstad? Då har du råd att köpa ett äkta slott i Tyskland. För dryga 3 miljoner får du ett 1700-talsslott med vallgrav och utsikt över en hel by.

1. Nyrenässansslott med sjöutsikt.

Ett äkta slott med tinnar och torn precis intill sjön Schwerin Mecklenburg-regionen i norra Tyskland. Slottet är i beboligt skick nerlusade vackra stuckaturer i taken och härlig terrass med utsikt mot sjön. 1 200 kvm boyta, 1 6000 kvm tomt.

Pris: 8 685 080 kr

2. 1700-talsslott med vallgrav

Ett riktigt riddarslott med vallgrav och välvd bro, högt belägen med utsikt över en saxisk by i ett område som heter Mutzschen, öster om Leipzig i Tyskland. Huvudbyggnaden som rymmer 30 rum har fram till nu använts till ett museum och är i stort behov av renovering. Till hör en del mark, en park och damm. 1939 kvm boyta, 5,7 hektar mark.

Pris: 3 396 400 kr

3. Barockslott i gott skick

Inte större än en ordentlig villa men i fint skick, precis intill en sjö och en egen park. Den vita pärlan som ligger i byn Landschut i nedre Bayern. Slottet är byggt 1729, har 10 rum, två badrum, tre uthus och två garage, badrummen är nyligen renoverade. Boyto 280 kvm.

Pris: 8 636 000 kr

4. Slott med renoveringschans

Storslaget barockslott i Sachsen-Anhalt om 6 500 kvm med nyrenoverat tak och ny centralvärme. För den nya ägaren återstår att utföra restaureringen interiört och lägga en sista finputs. Slotett ritades av barockarkitekten Friedrich Joachim Stengel som hade ambitionen att skapa ett palats. Här finns 80 rum som användt fram till 2008 bland annat som verkstad.

Pris: 9 600 000 kr

Vill du köpa slotten så hittar du annonserna på tyska här.

www.immowelt.de

www.schloss-burg-verkauf.de