En gård med enastående utsikt och med plats för många hästar. Ett intensivt liv med hårt arbete och stora framgångar. Välkommen till Grevlundagården där elitryttarparet Lisen och Peder har hittat hem.
Det är första dagen efter årets upplaga av Grevlunda Grand Prix. Efter fem intensiva tävlingsdagar har lugnet återvänt till Grevlundagården. Myllret av människor och hästar som fått platsen att vibrera av tävlingsnerver och energi de senaste dagarna är borta. Kvar finns tystnaden och Skånes kanske bästa utsikt över Hanöbukten.
Lisen Bratt Fredricson och Peder Fredricson är ett par både privat och i ryttarsammanhang.
– Hela arrangemanget var verkligen lyckat, säger Peder. Tur med vädret, inga olyckor och alla på gott humör.
Det har gått 13 år sedan Lisen och Peder kom hit som spekulanter en varm försommardag. Minnesbilden är fortfarande lika stark. Inga stallar, inget ridhus, bara sluttande äppleodlingar överallt och ett hus som var betydligt större än vad de hade tänkt sig.
– Vi hade letat gård i Skåne under två års tid när vi fick tips om att Grevlunda var till salu. Vi förälskade oss direkt i gården, säger Lisen. Peders dröm var att hitta ett hus i kuperade omgivningar då det är bra att träna hästar i sådan terräng och själv kände jag det som ett måste att få bo nära havet. Här fanns både och.
I husets rymliga och ljusa hall finns en empirspegel som Peder har fått av sin gudmor.
Med Peder och Lisens flytt till Österlen fick Grevlundagården ett nytt liv. Paret byggde pett stort stall, ett ridhus, en skrittmaskin och hagar. Med inspiration och egen dokumentation från tävlingar runt om i världen ritade de stallet själva för att få det precis om de ville.
Själva boningshuset från slutet av 1700- talet, ett mellanting mellan en klassisk skånegård och en pampig herrgård, var redan i ett bra skick, totalrenoverat av den förra ägaren i mitten av 1990-talet. Det var inte mycket Lisen och Peder kände att de behövde göra. Efterhand har de målat trägolven grå och byggt om köket. Där har de låtit mura upp en stor öppen spis. Några innerväggar har också flyttats och badrum gjorts om. Vissa rum väntar fortfarande på förändring.
Det stora skrivbordet i biblioteket, liksom gungstolen, är köpt i Argentina.
– Det är först när man har bott i ett hus ett tag som de egna visionerna växer fram. Vi har i lugn och ro lärt känna huset och vet hur vi vill använda det, säger Lisen.
Det rymliga huset är luftigt möblerat med en mix av ärvda ting, antikviteter, möbler och föremål från 1950-talet samt mattor som Lisen och Peder köpt med sig hem från sina resor. Överallt finns tavlor och skulpturer med hästmotiv.
– Vårt hem behöver inte se ut som om det vore hämtat från en inredningstidning, säger Lisen. För oss är det viktigt att husets själ inte plottras bort. Vi blandar olika stilar, men är noga med att ha en egen relation till allt i huset.
– Vi har köpt få saker till huset, det mesta hade vi med oss när vi flyttade hit, förutom en del antikviteter från Sydamerika, inflikar Peder. Jag hade vunnit en tävling där och första pris var en bil. Men vi löste in bilen och köpte antikviteter för prispengarna i stället.
Drivkrafterna för paret är deras livslånga hästintresse men också att utveckla verksamheten på gården. Bästa kvalitet på allt, även i små detaljer, är deras fokus. Peder tävlar nästan varje helg.
– Det är ett underbart liv där vi tar beslut ihop och kan vara mycket med varandra trots att vi arbetar sju dagar i veckan, säger han. Vi har låtit verksamheten växa långsamt och har anställt förstärkning så att vi kan renodla vår egen insats.
– När sönerna kommer hem från skolan åker vi ofta ut en sväng i naturen – kanske till stranden eller skogen, säger Lisen.
I augusti 2014 är det dags för Lisens och Peders tredje barn att göra entré. Lisen ser fram emot att bara vara på gården den närmaste tiden. Ingen ridning på ett tag, inga andra åtaganden. För Peders del kommer vardagen att rulla på som vanligt med nationella och internationella tävlingar.
Detaljerna i hemmet vittnar om parets stora passion.